plä...

Jag har bestämt mig för att det här med att prata är riktigt kul så det tänkter jag fortsätta med.

I veckan har jag helt enkelt börjat med att härma mamma och pappa när de säger saker. Lite så där diffust men ändå riktiga ord. Det bästa är när man överraskar päronen med ett ord som de febrilt upprepat vid ett tidigare tillfälle under dagen. Oj, vad glada de blir.

Igår var det "plä"-dagen (äpple). När mamma tog fram ett äpple tittade jag upp mot henne med ett sånt där gulligt leende som bara jag kan ha och sa: "mamma plä". Mamma jublade förstås.

Jag ska helt klart fortsätta med nya ord. Vad det blir för dag imorgon det vet jag inte riktig än men det blir säkert något bra.