Barnplågeri???

Jag trodde att när värmen kom så skulle man slippa att vara förkyld och snorig. Men se där hade jag verkligen fel.

Jag har åkt på världens förkylning. En sån där som tar knäcken på vem som helst. Min näsa har varit som en öppen kran och mina ögon har levt ett eget liv. Min mamma trodde att jag kanske var allergisk mot de där små sakerna som flyger i luften.

I går när jag vaknade på morgonen eller nja, mitt i natten. Klockan 04.00 så kom mamma och hämtade mig och satt i soffan och vi gosade ihop. Det var mysigt. Det jobbiga var att jag nästan inte kunde andas. Min mage guppade väldigt men till slut somnade jag om en liten stund i alla fall.

På förmiddagen tog mamma mig till det där hemska stället med en massa folk i vita rockar. Hon ville att de skulle kolla min andning sa hon.

De var hur hemska som helst. De pillade, tryckte och satte kalla saker mot min mage. De stoppade pinnar i munnen och en lampa i örat. Jag gjorde det inte lätt för dem ska ni veta utan jag åmade mig så mycket jag bara kunde och skrek i högan sky.

Men värst av allt var när de kom in med en konstig apparat med en mask på som de satte mot min näsa. Den surrade en massa och jag skulle ha den mot näsan hur länge som helst men då sa jag ifrån på skarpen. Jag vred och vände och skrek. Jag tror att alla på sjukhuset kunde höra mig. Det var urläskigt faktiskt.

Efter den hemska behandlingen hände nåt konstigt men helst fantastiskt. Plötsligt kunde min näsa jobba som vanligt och jag kunde se att det fanns leksaker i rummet där vi suttit i flera timmar.

Man kan konstatera att det faktiskt finns en sol bakom molnen.