En uppblåsbar åsna, en sockerkick och en egen helfräck blogg

Hej! Jag heter Stella och idag fyller jag ett. I present fick jag en blogg. Coolt va? Jag önskade mig en blogg för alla andra har ju bloggar nuförtiden. Så varför skulle inte jag kunna ha en. Om Linda Skugge kan ha en så kan väl jag. Jag är trots allt den nya generationens kvinna och det är lika bra att jag börjar i tid.

Idag väckte jag mina föräldrar redan klockan sex. Pappa kom och hämtade mig. Han såg så där sjukt trött ut som bara han kan. Jag tittade på honom och hånlog, jag diggar att gå upp i ottan.

När vi kom ut i vardagsrummet, jag, pappa och mamma, såg jag genast att allt inte var som vanligt Det fattade jag med en gång...ett mindtrick. De hade bytt ut min grälla gåstol mot en röd dockvagn. Jag som behöver min gåstol för att kunna klättra upp på så att de verkligen inte kan sitta i soffan och bara softa. Nu var den utbytt mot en värdelös och låg dockvagn. Jag som inte ens har en docka. Det låg två paket bredvid. Jag öppnade ett så att mamma och pappa skulle blir glada. En bok, fnys. Tippens bondgård. Vad är det egentligen med den där hunden som säger en höna, en ko, en traktor. Det är ingen spänningsroman direkt. Skulle det motivera mig från att inte gå till kameran, som mamma som vanligt hade framför ansiktet. Hi-tech före leksaker är alla kids motto.

Vad är dealen med de där kamerorna egentligen. Så fort jag gör något så kommer kameran fram. Det är väl ingen dokussåpa jag är med i?

Annars löpte dagen på rätt bra. Visst jag visade väl inte upp min bästa sida. Men det får de allt ta när de tar mig till doktorn och sticker nålar i mig. Vaccin, sånt är överskattat.

Släkten kom. De hade med sig gåvor. Inte rökelse och myrra och sånt trams, utan riktiga presenter som man får när man fyller ett. Jag fick en docka så nu kanske jag får användning av den där vagnen i alla fall. Och så fick jag den där röda uppblåsbara åsnan, som de har på Öppna, fast min var platt. Skumt! Men mammas kusin var händig och stoppade en pump i baken på åsnan och blåste upp den. Vilken sjuk värld, kunde de inte ha satt ventilen på magen i stället. Jag vet inte, men jag tyckte att det såg barnförbjudet ut och jag är ju bara ett.

Åsså kom det som gjorde min dag. Tårtan! Wow, vilket rus! Jag gick från skitsur, till skitglad, till skittrött. Morsan och farsan har nog inte fattat att socker klassas som tunga grejer i våran (småbarnens) värld, men ge mig gärna mer.

Oj, nu är klockan åtta. Jag måste gå och nana mig så att jag orkar upp RIKTIGT tidigt imorgon.